Gick till skolan idag. Det var en sån är lugnt, sval morgon. Det påminde mig om de slags morgnar i somras när jag började jobba kl: 6 på flotiljen. Jag älskade att cykla den tiden, när träden färgades sakta oranga av solen som  gick upp. En tidig, snabb cykeltur, väntandena att försöka komma över den gamla E4;n, den sugande backen i alén fram till vakten. Ibland behövde jag inte ens visa mitt leg. eftersom vakterna ganska snabbt kände igen mig där jag kom cyklandes varje morgon, plus att de såg mig jobbandes i matsalen. Jag hamnade i kassan redan första dagen, och andra dagen skulle jag sitta där själv och ta betalt på luncherna. Klart att jag var nervös i början, men alla inom millitären är tålmodiga och förstående. Jag blev snabbt bra på det och pratade på med kunderna. Man kan faktiskt lugnt säga att jobbet där borta va uthärdigt, faktiskt kul, fram tills de värmpliktiga kom. Efter det var det bara ett helvete. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hörde inte att du gick. Jag undrar hur jag är kvar här. Jag vill inte röra någonting, det kan ändra mitt minne.     Jag är det jag är, jag gör som jag vill, men jag kan inte gömma mig. Jag tänker inte gå, jag tänker inte sova, jag kan inte an...

Kanske har jag blivit en martyr. Kanske är det så allt har påverkat mig, kanske lever jag i fast tro på "There will be a day when you wished you done a little evil for the greater good". Jag vet att det jag gör inte är rätt för mig, jag vet att det j...

Blir det någonsin bättre? Jag menar, när lär man sig att sluta kämpa emot tårarna? När behöver man inte kämpa längre?   En vecka utan skuggor. En vecka utan tårar och med leenden i dess ställe. Men nu kommer allt tillbaka. Divanen är under föns...

Inte en tår. Inget utbrott. Kanske har jag nått mitt mål, kanske har jag nått min gräns för vad en människa kan känna.   Jag kände reglerna, vi levde på gränsen. Det var bara en tidsfråga, det visste vi bådatvå. Men jag kommer alltid undra att om...

Bara en blick på honom så kom hela sommaren tillbaka. Känslan när jag såg honom gå in genom den där dörr sist, kvällens blickan och att gå hand i hand längs ån. Det sena nätterna med film och att cykla hem i morgondimman med MGMT - Time to pretend i ...